Nya kunskapskrav
Från Leonardo da Vincis vetenskap (studier av människokroppen) via Newtons fysik, Einstens relativitetsteori till dagens kvantfysikpräglade IT och bioteknik... |
Kunskap har varit "Den Stora Vägvisaren" sedan 1946, då datorn introducerades och informationen började ersätta produktion som grundläggande och identitetsgrundande princip i vårt då spirande K-samhälle, där K står för Kunskap och dess rapsodiska flöden, enligt Åke E Andersson, professor och framtidsforskare, som bytte I(nformation) mot K(unskap). Nu byts Åke Anderssons K ut mot U(pplevelse) av den danske forskaren Rolf Jensen, som anser att vi är på väg in i The Dream Society, dvs Upplevelsesamhället. Jensens föregångare Joseph Pine och James Gilmore, forskare på Harvard University i USA, kallar fenomonet The Experience Economy.
Faktum är att mycket få personer, ofta inte ens IT-världens förgrundsfigurer, har förstått de nya kunskapskraven i Upplevelsesamhället. Därför känner både IT-folket och deras samarbetspartners, utförarna och administratörerna, sig osäkra när de ska möta utvecklingsflodens virvlande strömmar och jättestora vågor. De är helt enkelt otränade i ”kanotslalom”, ”vågridning” och ”jordenruntsegling i storm”. Med andra ord, de flesta saknar den rätta och flexibla kunskapen för att klara sig i svårberäkneliga och äventyrliga flödesprocesser. Av den anledningen har vi bl a utvecklat LeoNardo-modellen, en modell för omvärldsbeskrivning.
Ta japanerna! Trots Big Bang i landets finanser under 1990-talet är de världsmästare i processnavigering, dvs Process Management. Mycket tack vare sin kulturtradition, präglad av zenbuddismen, som ser livet som en ”flod”. (Jämför uttrycket "Panta rei" = "Allting flyter" från antikens Grekland.)
Sagan om Sony
Sony och dess skapare Akio Morita är Process Managements främste företrädare. Morita, som just 1946 grundade sitt företag Sony, uppmanar oss:
- Var mer flödes- än målorienterad. Sony startade sin verksamhet i en ”rännil”, där vi först tillverkade elektriska riskokare. Det var omedelbart efter andra världskriget. Men redan då "viskade" den japanska kulturtraditionen i mitt ena öra: "Akio! Glöm inte att människan lever inte av ris allena!!" I väst säger ni bröd i stället för ris!!!
Varpå Sony även började tillverkade radioapparater. Nu cirka ”1000 brusande forsar och en rad störtfloder senare" har den ursprungliga ”rännilen” vuxit till en "jätteflod" i den mångfasetterade underhållningsbranschen - eller rättare sagt i Upplevelsevärlden. Och den tidigare radio- och TV-specialisten Sony dominerar numera den globala nöjesvärlden med egen skiv- och filmproduktion samt egen artiststab.
Sony surfar helt enkelt på flödets ständigt föränderliga vågor och nu när bredbandet breder ut sig vill Moritas efterträdare Neuyuki Idei göra Sony till "Nr 1 i HemUnderhållning = HomeEntertainment".
|
Sony i Upplevelsesamhället
- Vi är ett företag utan gränser och följaktligen har vi inga begränsningar, hävdar Idei och utmanar både Microsoft och Intel. Och Sony samarbetar gärna med Ericsson om mobiltelefoner.
Sony korades 1998 till USAs mest kända varumärke av de amerikanska konsumenterna - före CocaCola!!!!! Tack vare Moritas succérecept: ”Jobba japanskt, tänk globalt och agera lokalt!”
Som japansk ”filosof” vet Idei att floden inte har något mål, men att den alltid kommer fram ändå... Sony vill därför förena sig med flodens inre enighet, som klarar av varje hinder och motstånd. Redan 1958 förenades koncernen med det globala engelska språket och satsade på brandnamnet Sony, som är en kombination av det amerikanska popslangsordet sonny och latinets sonus, det vill säga ljud - Solens ljud. Ett varumärke som skulle kommunicera högsta produktkvalitet, vilket bekräftades tre år tidigare genom lanseringen av världens första transistorradio.
Framtagningen av Sonys WM-109 Walkman Freestyle genom design-gurun Mosayoshy Tsuchiya är ytterligare ett utmärkt exempel av Process Management.
Tsuchiya går ofta på upptäcktsfärder i Shibuya, Tokyos flotta shoppingdistrikt, för att hitta antika varor med exklusiv feeling. En dag fick han syn på chopsticks i vit keramik, som enligt honom representerade något ”djupt, isigt svalkande i en överhettad, stressig värld”. Det var precis vad han var ute efter för att tillfredsställa behovet (the coolness) hos en bestämd målgrupp. Nämligen det unga, sofistikerade jetset, som antagligen(!) ville ha en cool portabel minibandspelare.
Resultatet blev den första generationen av Sony Walkman, en global produkt med japansk känsla för innehåll, stil och estetik. Och New Yorks joggande jetset föll direkt för Tsuchiyas feeling - trots att Sonys ingenjörer och marknadsundersökare avrådde Morita från lanseringen.
- Ni vet hur flöden har betett sig bakom er, men ni vet ingenting om hur flöden uppträder framför er, sade Morita till sina rådgivare och tog chansen med Walkman. De gående ungdomarna på Manhattan reagerade positivt. Efter deras ja gick Tsuchiya in för djärva färgkombinationer, som tilltalade skolbarnen och tonåringarna i olika länder. Sony Walkman erövrade världen med flexibelt fokus eller fokuserad flexibilitet!
Våga bryta vågmönstret
Vill du vara flexibel och därmed känna dig lika säker som Sony i flödesprocesser? Ja, då måste du sudda ut tre vilseledande föreställningar, som dominerar ditt medvetande!
1) Du måste revidera det begrepp, som klassiska professorer och pedagoger inom den traditionella utbildningen och inlärningen betraktar som kunskap.
Deras kunskap är bara en sammanfattning av gårdagen. Fakta, teser och lagar, som hittills har gällt. Just det, den etablerade vetenskapen lär i själva verket enbart ut kunskap om de flöden, som du redan har bakom dig. Enligt Sonys Morita ger denna kunskap ytterst sällan vägledning om hur du ska tackla de äventyrliga vågor, som du har framför dig.
Rätt gissat, dessa nya utmaningar fordrar en mänskligare kunskapsinhämtning än stelbent undervisning och inlärning. Du borde därför tacka nej till den gammalmodiga pedagogik, som hittills fostrat dig. I stället bör du gå in för fortlöpande LÄRANDE. Med denna metod kan du växa med utvecklingen, delta och medverka i den - ja, rent av styra den och ta ansvar för den. Låter vi undervisande? I så fall ber vi om ursäkt.
Med kontinuerligt lärande och ständig nyfikenhet visar både du och dina samarbetspartners respekt för kunskapens natur. Den förändras nämligen rekordsnabbt! Tänk på att ingenjörer är ”omoderna” bara några år efter det att de slutat högskolan - om de inte regelbundet bygger på sina kunskaper medan de deltar i U-samhällets rapsodiska flödesprocesser. Samma sak gäller läkare, biologer, advokater, ekonomer, olika specialister inom IT och så vidare.
2) Glöm också gårdagens mekaniska och industripräglade system, där du alltid ökade effekten genom att öka storleken... ökad storlek betydde ju ökad produktion; större var alltid bättre.
Men detta stämmer sällan i den nya ekonomin, som påminner allt mer om det biologiska systemet. Där anpassas storleken till funktionen. Det är likadant i vårt kunskaps- och informationsbaserade U-samhälle. Här blir storlek också en FUNKTION och STÖRRE blir BÄTTRE bara när en uppgift inte kan lösas på annat sätt.
Som Sonys expansion.
”Det skulle dock inte gagna kackerlackan att vara stor, och det skulle inte heller gagna elefanten att vara liten”, skriver Peter F. Drucker, världens kanske ledande managementguru, i sin bok Den Nya Verkligheten. Och han tillägger:
”En råtta vet, hävdar biologerna, allt som behövs för att vara framgångsrik råtta. Och när det gäller att vara framgångsrik råtta är råttan vida överlägsen alla andra djur, inklusive människan.”
3) För att bli framgångsrik måste människan befria kunskapen från den akademiska världens tryckta data.
Verklig kunskap, enligt ovan citerade Peter F Drucker, är information som förändrar någon eller något - antingen genom att sätta igång en aktivitet eller genom att göra en individ (eller institution) kapabel till en annorlunda aktivitet eller ökad aktivitet.
Gutenberg uppfann tryckpressen med rörliga typer genom att kombinera tekniken vid myntprägling med tekniken vid vinpressning. Två välkända kunskaper bakades ihop och de förvandlades till en dittills okänd tredje kunskap. Gutenberg satte helt enkelt igång en ny aktivitet, som före honom inte ingick i begreppet kunskap.
I det nya U-samhället står välkända kunskaper i kö för att bli korsbefruktade så att de kan alstra nya och hittills okända kunskaper. Det är en jättestor utmaning för världens IT-specialister, som har de rätta instrumenten, kompassen att hitta nya och mer lönsamma vägar.
Tyvärr bromsas många givande korsbefruktningar - trots den höga förändringstakten inom den elektroniska sfären. Dels på grund av elektronikens experter, som alltför lätt isolerar sig i den egna teknologin, dels beroende av Gutenbergs anhängare. Den ena gruppen stannar i växten som ensidiga SPECIALISTER, vars tid är ute utan hjälp av U-samhällets nya generalister, medan den andra gruppen förblir konservativa kultursnobbar. Se på hantverkssnobbarna inom instrumentbygge! I LeoNardo-serien kan du läsa mera om dem i företagsexemplet "Yamaha"!!!
The media is the message
Den kandensiske mediegurun och legenden Marshall McLuhan skyller på Gutenberg. Från 1440 och fram till 1946 har Gutenberg helt och hållet präglat det västerländska samhället och många vägrar att överge Gutenbergs kulturvärld. De fortsätter att hylla den typografiska, linjärt tänkande ABC-människan. Det är också Gutenbergs fel att vi – du och jag - inte till fullo förstår vad som hände med oss 1946, då datorn dök upp i den gutenbergska galaxen. De flesta av oss har än idag svårt att fatta IT-ålderns, K- och U-samhällets rätta väsen.
Det intellektuella ABC-folket har sedan 1946 vägrat, påstår McLuhan, att erkänna datorn som grundaren av en ny kulturform. Antagligen laddad med större revolutionerande sprängkraft än Gutenbergs boktryck var på sin tid. Men genom de intellektuellas teknikfientlighet och ovilja att analysera teknikens historiska förändringar blir IT-revolutionen svårbegriplig för alla - även för IT-folket själva.
McLuhan gör som sagt den nya kulturen begriplig. Han påvisar hur ”varje epokgörande uppfinning och ny teknik är en utbyggnad, en ympning eller självstympning av våra fysiska kroppar, och sådana utbyggnader kräver i sin tur nya inbördes relationer och nya jämviktslägen mellan de andra organen och kroppsutbyggnaderna.” Det handlar om att förstå media.
Du undrar förstås vilken del av kroppen, som datorn har byggt ut? Jo, datorn har förlängt våra hjärnor! En enorm förlängning som numera kan omfamna hela jordgloben. Elektroniken, datorn och transistorn, som 1956 gav Nobelpriset i fysik åt Shockeley, Bardeen och Brattain, är i själva verket globaliseringens egentliga orsaker, skapandet av "Den Globala Byn".
Utbyggnadsprocessen inleddes naturligtvis i begynnelsen när urmänniskan byggde ut sin nakna och oskyddade hud med djurskinn och sedan med kläder. Kläder är hudens förstärkning! Stenyxan är handens. Pilbågen är däremot handens förlängning. Hjulen förlängde våra ben med enorma spinoffeffekter överallt, där människan verkar. Från kärran till olika typer av transportfordon såsom cykel och senare från 1700talets maskinepok med tåg, bil, motorcykel etcetera. Mikrofonen och högtalaren förstärkte respektive förlängde vår röst. Radion blev en kollektiv förstärkning av vår hörsel, fotografiet en mer individuell förstärkning av synen (inklusive minnet).
Dessförinnan: Kikaren/teleskopet förlängde våra ögon och flygplanen gav oss vingar. Och så småningom kom elektriciteten (= information utan innehåll), vars ljus i första hand förlängde dagen och avskaffade natten, men som samtidigt inledde kroppens totala utbyggnad. Telefonen (tal utan väggar) förlängde individens öron (hörsel) och mun (röst).
Grammofonen rev ner konserthusets väggar. Sony Walkman har sett till att ”konserthuset” blev mobilt och mobiltelefonen har gjort oss nåbara överallt. Överallt rämnar det gamla samhället för ett nytt. Det var faktiskt faxen som på ett avgärande sätt bidrog till att fälla Berinmuren.
Nu gäller det att fortsätta utbyggnaden av våra sinnen. Den förändrande och aktiva kunskapen gynnas av datorn, som är hjärnans utbyggnad, förlängning. Datorns korsning med televisionen/mobiltelefonen erbjuder i sin tur applikationer med största möjliga human nytta. Humanismen finns nämligen inbyggd i TV-bilden, hur otroligt än det kan låta.
TV-bildens mervärde, som nu ytterligare ökar genom digitaliseringen, beskrevs i artikel 2 om HUMANISM. Det är humana processer som åstadkommer de stora innovationerna. Eller som Tage Danielsson uttryckte det i sitt Humanifest: ”Förklara för all världen detta svåra, att vi inte kan segla förutan vind, och inte ro utan HumaniÅra”.
Detta var den tredje grundpelarartikeln i den första brevserien om LeoNardo. Den har handlat om KUNSKAP (=att förlänga hjärnan). De övriga har handlat om INNOVATION (=att frigöra fantasin) och om HUMANISM (=att fördjupa känslorna).
Nu vill vi ha dina kommentarer och meddela gärna samtidigt om du har lust att fortsätta vår resa in i Upplevelsesamhället.
Imi Markos
Chefredaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®