En möjlighetstänkare
“Jag är possibilist!”, skriver Stefan Edman till biskop emeritus Martin Lönnebo i deras gemensamt utgivna brevväxlingsbok om ”Jordens och själens överlevnad”.
Och mycket riktigt är det possibilism (möjlighetstänkande), som präglade den omtalade biologen Stefan Edmans föredrag om ”Hel Jord” på Brobygge & Dialogs konferens "Hel människa, Hel jord" i september 2008, trots att jordens nuvarande tillstånd mycket väl skulle kunna locka fram en provokativ pessimist ur hans inre arsenal.
Stefan Edman förblev dock hela tiden sitt medvetet valda synfält trogen och lyfte fram det löftesrika i smått som i stort. En möjlighetstänkare, som dock missade att berätta om flera nya möjligheter. Jag återkommer till det i slutet av vår rapport.
Han betonade dock inledningsvis, att han vill injicera ett motgift till de där galna löpsedlarna, som vi ser utanför våra affärer. Han vill kalka i själen mot den mentala försurningen, som stundom drabbar oss och som förlamar vår viljekraft.
Svalor med inbyggd kompass
Hans berättelse utgick ifrån tornsvalan, som han hade sett störtdyka med dödsförakt från skyn samma morgon utanför salen på Rörstrandsgatan bara några minuter innan han skulle gå in och börja sitt föredrag. Han antog att det var sensommarens sista svala han sett, en gästarbetare på väg att återvända till sitt hemland – Sydafrika! Och Stefan Edman fortsatte:
- Denna återvändare kommer nu att flyga natt efter natt i flera månader på ren energi, som knappast motsvarar mer än 2 klickar ”smör”. Det är etttusen ensamma flygmil utan det minsta koldioxidutsläpp, men med navigeringshjälp av stjärnkartan i svalans hjärna - en inbyggd GPS. Vid mulet väder följer tornsvalan istället sin likaså nedärvda magnetkompass och dess koppling till jorden. En svensk sommarfågel på tillfälligt besök – en afrikansk gästarbetare.
För jomenvsst, jorden har alltid varit ”globaliserad”. Moder Jord är som en levande kropp.
- Själv har jag stjärnstoft i min kind (från Vintergatans utslocknade stjärnor) och oceanvatten i blodet. Jag är både urgammal och ofattbart ung i universums historia. Allt är sammanknutet i tillvarons åldriga väv, ingen kan leva för sig själv. Poeten Göran Sonnevi vet precis vad det handlar om, säger Stefan Edman, när han skriver:
I varje bit bröd
jag tar i munnen
finns alla människor
hela jorden, hela himlen
och alla stjärnorna.
F som i Förundran
Exemplet med tornsvalan använder Stefan Edman för att bekräfta ett av sina sex F för en bättre värld. Och han inledde sålunda med F som i Förundran!
Stefan anser nämligen att människans djupaste källa till engagemang är Förundran inför skapelsens vishet och skönhet. Förundran som gör oss ödmjuka, när vi inser att det finns andra levande varelser, som på olika områden överträffar oss människor. Sånt får oss motiverade att vörda och vårda. Det motiverar människor att fördjupa oss i fenomen som t.ex svalornas liv. På bilden samtalar Stefan Edman (t.v) med några förundrade konferensdeltagare, däribland Kreaprenörs rapportör Imi Markos.
- Hur svalan åker berg och dalbana på ryggen på sin partner, under extatiska skrin. Vad händer? Älskog, förstås. I luften. Kärlek på hög nivå. Liksom jämställdheten.
- Bägge makarna ruvar äggen och den ena partnern matar den som ruvar ungefär en gång i halvtimmen. Födan består av flygfän som finns i luften. Om matningen uteblir i brist på flygfän blir den ruvande otålig och beger sig ut på egen jakt. Ämnesomsättningen skruvas då ned hos fostren därinne under äggskalen, så att de kan klara flera timmars avkylning.
- Likaså de framkläckta ungarna besitter en enastående förmåga till anpassning. Vanligtvis får de en tugga mat – med uppemot 800 insekter!!! per tugga – var fyrtiofemte minut. Men vid dåligt väder, då insekterna gömmer sig under bladen, kan det gå timmar mellan matpassen.
- I extrema fall måste föräldrarna (ja, båda två) flyga iväg tiotals mil för att hitta föda. Men ungarna överlever under tiden. Termostaten i mellanhjärnan kopplas nämligen ur, kroppstemperaturen sjunker och fåglarna blir växelvarma. De går ner i koma – allt för att spara på krafterna. Den energi, som alstras i kroppen används för att hålla hjärta och njurar igång, medan tillväxten av dun och fjädrar får vänta tills det finns mat igen.
Och medan Stefan Edman berättar blir vi lyssnare allt mer förundrade. Ännu mer utförligt kan du förresten läsa om svalornas liv i essän ”Kärleksakrobaterna”, som ingår i essäsamlingen ”FÖRUNDRAN - tankar om vår stund på jorden”.
F-ens strategi
Resterande begrepp i Stefan Edmans F-strategi är Förtröstan, Förändring, Förståelse, Försoning och Förnöjsamhet. Men jag anser att det borde finnas ett F till före Förundran, nämligen Förståelse.
Vi människor förundras inte förrän vi blir upplysta – får jordens fenomen Förklarade för oss för att nu hålla fast vid F-strategin. Tornsvalan berättar ju ingenting själv. Det är när någon förklarar - upplyser oss - som vi blir förundrade.
Denna upplysningsprocess borde börja redan i förskolans skogsmullsverksamhet. Gör Stefan Edmans föredrag obligatoriskt för alla grundskolebarn i Sverige. I dagens läge blir många barn sällan förundrade, utan protesterar istället - i likhet med mitt eget barnbarn - efter att ha vandrat ett par år fram och tillbaka i skogen med sin lärare "att nu får det vara nog! Nu kan jag allt om kottar!"
Barn vill veta mer. Friluftsfrämjandets skogsvandringar med ”Quiz-skyltar” är inte tillräckligt. De blir sällan ”förundringsutflykter” i Edmans anda.
Först när vi upplyser den unga generationen kan vi fullfölja F-strategin. Stefan Edman beskriver innebörden av de övriga F-en så här:
- Förtröstan är en bristvara i vår kultur. Tvärtom finns det tyvärr alldeles för mycket av det jag vill kalla mental försurning, pessimism, passivitet, kanske till och med förakt för demokratin. Media späder ofta på desillusionen genom att kabla ut nyheter om djävulskap och elände, men struntar i att förmedla de goda och löftesrika trender, som bevisligen också finns. Att stärka förtröstan och framtidstro något ofantligt viktigt som vi kan och måste hjälpa varandra med.
En väg till Förtröstan är att själv bidra till positiva Förändringar och inte bara vara en del av problemen, För detta krävs kunskaper, intellektuell förståelse, men också en ständig övning i Försoning och Förnöjsamhet. Att vara försonad med själv, sin omgivning och själva existensen förlöser energi, som annars binds upp i dåligt samvete, skuldkänslor och frustration över det egna tillkortakommandet, såväl materiellt som andligt. De som är försonade och förnöjda slipper slösa energi på att blåsa upp sig, jaga status, feta plånböcker och yttre bekräftelse på sin värdighet som människa.
Människans inre rymd
-Räddningen av Moder Jord handlar inte bara om ny teknik och ekonomi utan minst lika mycket om människans inre rymd, säger Stefan Edman. Om hur vi kan tänka nya tankar om meningen med livet. Om förnöjsamhet och empati. Om hur vår livslust och skaparkraft kan överleva rädslan och sätta oss i rörelse.
Stefan Edman sätter oss gärna i rörelse både bakåt och framåt i tiden. Bakåt till våra grekiska kyrkofäder som biskop Gregorius av Nyssa (335-384), som använde kosmos för att beskriva världen. Kosmos betyder också prydnad på grekiska. Jämför kosmetika – det som gör vackert. Gregorius framhöll ”att elementen befinner sig i evigt omlopp, genom allt skapat, vandrar från den ene till den andra; alla delar vi dem med varandra, allt hör ihop med allt.”
Visst låter detta som en målande, modern ekologisk beskrivning? Ett holistiskt synsätt på 300-talet!
Gregorius tankeställare från 300-talet
Biskop Gregorius från Nyssa läste även skapelseberättelsen på ett bildlikt, allegoriskt sätt, påpekade Edman. Särskilt var han förtjust i formuleringarna ”Och Gud sade: Må jorden frambringa grönska… må vatten frambringa ett vimmel av levande varelser… må jorden frambringa levande varelser.”
Nog är det lätt att associera till moderna teorier om de finjusterande naturkonstanternas makt över materiens utveckling? Eller till nobelpristagaren Ilya Prigorines tankar om ett självorganiserande universum?
Gregorius menade att vördnad och varsamhet med Jorden och livet är själva förutsättningen för människans unika uppdrag att ta ansvar för naturen.
Det betyder att dagens människa måste ro sin båt med två olika åror. Den ena åran heter teknik, den andra etik, vilket framkommer i Stefan Edmans samtal med Martin Lönnebo.
Teknikens åra ger oss ständigt nya möjligheter att använda material, energi och mark betydligt effektivare och med små eller inga skador på luft, vatten och hälsa.
Etikens åra står för ansvaret, som inte alls behöver vara tung att ro. Tvärtom, det gäller att pröva mjukare, smartare vanor i vardagen. Till exempel att arbetspendla med tåg, buss eller spårvagn i stället för att ta bilen osv.
Personligen tycker jag inte att Stefan och Martin har fått rätt synkronisering mellan teknikens och etikens åror i sin gemensamma bok. Med etikens åra skapar de dåligt samvete och skuldkänslor, som de egentligen vill undvika. Och med teknikens åra beskriver de mest de traditionella lösningarna.
Jag skulle vilja se mer av den possibilism - av det möjlighetstänkande - som utlovades inledningsvis. Föredraget avslutades med en uppmaning att läsa mer böcker (som ju kräver skogsavverkning!), att cykla oftare, kanske promenera till kiosken och närbutiken.
Som possibilist borde Stefan Edman också ha presenterat ett antal möjliga innovationer. Varför inte t.ex en vattendriven bil?
Nya energikällor
Varsågod - här några möjligheter, som av någon anledning inte får den rätta uppmärksamheten.
För dig som har tröttnat på dyr bensin och är orolig för koldioxidutsläpp? Här en miljövänlig bil som drivs på vatten. Den är snart en realitet, om vi får tro det japanska företaget Genepax, som presenterade sin uppfinning den 2 juni 2008 i Osaka.
De påstår att allt som behovs för att köra är vatten – vilken sorts vatten som helst; sötvatten, saltvatten, regnvatten eller varför inte japanskt te.
– Bilen fortsätter att rulla så länge du har en flaska vatten att fylla på med, sade Kiypshi Hirasawa, verkställande direktör för Genepax.
Så fort vattnet hälls i vattentanken utvinner systemet väte, som används för att generera elektrisk kraft, rapporterar japanska TV Tokyo.
– Vi rekommenderar starkt vårt system, eftersom det inte kräver uppbyggnad av en infrastruktur för att ladda batterier, vilket är fallet för de flesta elbilar, säger direkör Hirasawa. Enligt företaget räcker en liter vatten för att driva bilen sextio minuter med en hastighet på 80 kilometer per timme. Det är nästan i paritet med Stefan Edmans kostnadseffektiva svala, som drar en klick smör för att flyga till Sydafrika.
Företaget Genepax hoppas på ett samarbete med de japanska biltillverkarna för en massproduktion av bilen. Kostnaden för det vattendrivna systemet är 18.500 dollar, men vid massproduktion skulle priset kunna sänkas till 5.000 dollar per system.
Genepax har inte avslöjat tekniken i detalj men angav att man utnyttjar en egen variant av den kända tekniken MEA (Membrane Electrode Assembly). Med hjälp av ett ämne bryts vatten ned till väte och syre genom en kemisk återverkan. Inget speciellt påskyndande medel behövs utöver lite platina, som används i liknande system, rapporterade Tech-On, den japanska webbtidningen för tekniknyheter.
Skillnaden är att systemet är mer tillförlitligt, enligt Genepax.
Och tror man inte på den vattendrivna bilen, håller 3G-Operatören NTT DoCoMo och tunnfilmsutvecklaren Aquafairy på att ta fram en bränslecellbaserad mobilladdare i miniformat. Laddaren tankas med en deciliter vatten, som via en katalysator omvandlas till vätgas. Vätgasen delas upp i joner och elektroner, där elektronerna flödar från anoden till katoden och bildar elektricitet. Vid katoden blandas joner och elektroner med syre och bildar vatten. Den laddar en 3G-telefon med litium-jonbatteri på 3,6 volt och 800 mAh på ca två timmar. En bränslepatron räcker för tre laddningar.Förutom den högre verkningsgraden har vätgasladdaren fördelen att man slipper hantera den giftiga metanolen.
I Tyskland söker en person just nu patent för en blandning av något slag som häller in mellan 2 stycken fönsterglas och sluter till. Därefter kopplar man några elektroder till dubbelglaset och sätter upp detta som fönster. Man ser inte ämnet som finns mellan gasen utan fönstret ser ut som vilket fönster som helst. Skillnaden är bara att detta fönster alstrar elektricitet. Om alla sätter upp sådana fönster kommer vi att alstra tillräckligt med energi, påstår uppfinnaren. 
Vad säger Stefan Edman om att skriva en "Möjlighetsbok", som presenterar minst 50 sådana exempel på miljövänliga energikällor.
Och vad sägs om att tillsammans besöka Leif Johansson, vd för Volvo i Göteborg för att föreslå en gemensam resa till Japan för att tillsammans undersöka om det japanska företagets bil skulle kunna bli verklighet. Leif Johansson bor inte långt från Stefan Edman, som är bosatt i Ljungskile.
Imi Markos
Huvudredaktör Kreaprenör
på uppdrag av Föreningen Brobygge & Dialog