Dagens höga volymer kräver ÖRONPROPPAR som förstör musikupplevelsen
Professort Stig Arlinger, som är medförfattare till boken "Ljuv musik och öronproppar" är ett exempel på en "LeoNardist". Han är civilingenjör och medicinare men är också mycket kulturellt intresserad. |
Tre tankeväckande satser, som förtydligar varför vi råkar ut för hörselskador av dagens höga volymer, av förstärkt musik. Varför 33% av musiklärarna i Sverige har någon form av hörselnedsättning, nära 25% (mest manliga) har besvär av tinnitus och nära 60% (mest kvinnliga) lider av överkänslighet för ljud. För att nu inte tala om alla musikkonsumenter.
Det är en kort sammanfattning av den uppmärksammade boken "Ljuv musik och öronproppar" (Prevent förlag), som sätter audiologin (=läran av hörselskador och deras behandling) på dagordningen. Den skadliga musiken är nämligen vår tids kanske viktigaste, men tyvärr minst omtalade "miljöproblem".
Det är en ansvarsmedveten författarkvartett, Stig Arlinger, Björn Hagerman, Henrik Karlsson och Åke Ytterlind, som spränger den självgoda och hänsynslösa musikvallen. Och de bekräftar sin väckarklocka med tester, undersökningar och meriter. Stig Arlinger är professor i Teknisk Audiologi vid Linköpings Universitet, Björn Hagerman är docent i teknisk Audiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, Henrik Karlsson är forskningssekreterare vid Kungliga Musikaliska Akademin och Åke Ytterlind är läkare vid Institutionen för Folkhälsovetenskap, Uppsala universitet.
Kvartetten utmanar vår musikintresserade värld genom att påstå:
- Om högvolymtrenden inte bryts är det stor risk att just de som är beroende av en fullgod hörsel för sitt livs kanske största intresse, kommer att drabbas hårdast.
Alltså, ljuv musik, som är ungdomarnas "dagliga bröd", resulterar till sist i blodiga öronproppar - en fullständigt absurd situation, om man tänker efter. Våra upplevelseföretag, band och orkestrar, håller på att förstöra våra finaste upplevelser. Musikupplevelser!
Och märk väl, det är inte bara volymstark pop och rockmusik på stora utomhuskonserter och diskotek som kan orsaka hörselskador, utan också musiken på symfonikonserten, i flick- och pojkrummens CD-spelare eller i den privata freestylen.
Skapta för svaga ljud
Vi nonchalerar nämligen det faktum att öronen är egentligen skapta för de viktiga svaga (!) ljuden. Hörseln har sedan urminnes tider primärt varit ett överlevnads- och kommunikationsorgan. Därför har hörselns känslighet - dess förmåga att särskilja och analysera detaljer i ljud, bland annat vid mycket låga ljudnivåer - anpassats för just dessa uppgifter.
Professor Stig Arlinger säger:
- Utvecklingshistoriskt är hörseln inte i första hand konstruerad för att fungera i de höga och konstanta ljudnivåer som utmärker samhället idag.
Kort sagt: Våra gamla "stenåldersöron", som är kreerade för att uppfatta rovdjurens smygande bland löven, drabbas nu av elektronisk dunka-dunka.
Vi återger här idealiska ljudnivåer (olika typer av tal och musik), enligt experiment gjorda på Karolinska Institutet:
Kvinnligt tal 60-70 decibel, sologitarr (Bach) 68-82 db, popmusik (Sting) 80-90 db och symfoni (Tjajkovskij nr 4) 83-93 db.
Jämför dessa idealiska ljudnivåer med de rockkonserters dito, som uppmättes på Ullevi och Skandinavium 1998 i Göteborg (källa: Läkartidningen 2000 nr 10):
Orkester
Mättid,minuter Ekvivalent ljudnivå, DB (A) Publik, antal
Elton John
182 107,5 34000 Rolling Stones
242 98,3 49000 Back Street Boys
212 99,6 8300 AQUA
242 94,5 7 900 John Fogerty
69 97,1 8 200 Depeche Mode
174 102,1 7 000 Rod Stewart
145 104,6 8000 Eric Clapton
150 99,8 8 400 Medelvärde
100,4
De mest utsatta är ungdomar som har "glasöron", det vill säga flickor och pojkar med extra hög känslighet för mycket låga ljudnivåer. Tyvärr vet man inte vilka som hör till "glasöron"-gruppen förrän skadan har skett. Författarkvartetten frågar förstås:
- Är det möjligt att nå fram till ett musikframförande och en musikåtergivning, som är optimal för alla inblandade och som samtidigt tar hänsyn till hörselns funktion så att också lyssningsupplevelsen blir den bästa, för såväl musiker som publik ?
Frågan ska, utöver musiker och lyssnare, även besvaras av arrangörer, ljudtekniker, teknikerutbildningar, musikskolor, tillverkare av instrument och ljudteknik, fackförbund och skyddsombud, försäkringsbolag och försäkringskassan samt lagstiftarna.
De är alla skyldiga och äventyrar våra friska öron!
Entomed med nätverk
Naturligtvis finns det en lång rad företag och organisationer, som har hittat "det magiska tomrummet" mellan högvolymmusik/ buller och hörselskador. Ett av dessa är Malmöföretaget Entomed, som bildar ett internationellt nätverk med andra ledande kunskapsföretag inom audiologi. Och nätverkets program innehåller flera märkesinstrument. Bland annat audiometrar, som enkelt registrerar hörselskadorna - ungefär som termometrar registrerar febern.
Nätverkets mest uppmärksammade företag är Grason-Stadler, Welch Allyn, Frye Electronics m.fl. De finns alla i USA. Sedan några år driver Entomed också en omfattande kursverksamhet, främst inom öppen vård och företagshälsovård - med professor Stig Arlinger som en av de tongivande kursledarna. Vill du veta mer om Entomed och deras kursverksamhet får du mer information på deras hemsida! Naturligtvis har Entomed konkurrenter, bl a företaget Starkey, som erbjuder praktiska och lätthanterliga audiometrar som t ex Ero Scan, idealiska för hemmens medicinskåp.
Redan idag är många svenska artister engagerade i frågor som rör hörselskador och idag finns dessutom flera organisationer som AMMOT (Artister mot tinnitus), International Tinnitus and Hyperacusis Society och Hearing Education and Awareness for Rockers att kontakta.
Imi Markos
Chefredaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®