Kista Matchning - modell för Sveriges kommuner!
Luis Abascal - en av Kistaundrets portalfigurer framför "sitt personliga porträtt" signerat N-gruppens konstnär Staffan Tolsén. |
- Kista var ett krisdrabbat, sönder- fallande och invandrartätt (47%) område, som var på väg att bli ett getto med 250 miljoner kronor i socialbidrag. Av kommunens 30.000 invånare var 6.500 arbetslösa och bidragsberoende.
Luis Abascal vände sig därför till näringslivet, föreningarna och universiteten och manade dem till samarbete med kommunen för att vända utvecklingen. Till en positiv riktning!
Luis Abascal:
- Vi såg till att de arbetslösa fick arbete. Och för att det skulle bli möjligt, kartlade vi näringslivets behov av arbetskraft. Sedan såg vi till att dess kompetensreserv fick rätt och behovsanpassad utbildning - så att våra före detta arbetslösa kunde bli delaktiga i Kistas produktiva liv.
Sedan 1997 har arbetslösheten i Kista minskat från 26% till 4%!
- Jag föreslog att Förvaltningen skulle skapa en investeringsfond. Det vill säga socialbidragen skulle omvandlas till en fondkassa - eller bank. Och med hjälp av dessa pengar kunde människorna få utbildning och de erbjöds jobb efter fullbordad utbildning!
Succéstoryn
Kista svarar i Abascals vision för IT - Internet och Telekom - i den blivande TIME-huvudstaden Stockholm, där ett ME-centrum - Media och Entertainment - nu ska växa upp i södra Stockholm, projekt Sydväxt. |
I samarbete med den lokala arbetsförmedlingen drev sedan stadsdelen tillsammans med Kista-företagen skräddarsydda utbildningar och individuella traineeprogram. Av de som deltagit i projektet fick 85% jobb på arbetsmarknaden. Och Kista blev ett varumärke med förtroligt samarbete mellan näringsliv och offentliga sektor som sin ovanliga kampanjparoll!
Det var alltså Kistas sociala problem, som inspirerade Luis Abascal. Och inspirationen ledde till modellen Kista Matchning, vars omtalade "frukt" till sist blev den stolta IT-staden. Men märk väl, hela processen har byggt på Luis Abascals medkännande människosyn.
- Man måste se positivt på människorna, välja att se möjligheternas seger i stället för svårigheternas eventuella fiasko. Det gäller att lyfta fram styrkan och inte svagheten i skillnaderna, menar han. Medborgarna ska ses som en del i ett framgångsscenario och inte som ett problem.
Det är inte bara erfarenheterna från Kista som ligger till grund för Luis Abascals positiva attityd till livet, dvs att alltid sätta människan i centrum. Självfallet spelar även hans bakgrund stor roll i detta synsätt. Och hans medfödda förmåga till anpassning och förändring. För att nu inte tala om de brokiga etniska inslagen i familjen, den dramtiska politiska karriären och fängelsevistelsen, som också har förädlat hans värderingar.
Ja, ungefär så finslipades hans ödmjuka människosyn, antar jag.
- Har man levt bakom lås och bom under en längre tid med en 30 meter hög mur som sin enda utsikt, då sätter man värde på livet! Jag tar inte något för givet utan njuter av livets små vardagliga glädjeämnen. Naturens skönhet, dess färger, människor man träffar och ett oväntat samtal med någon.
Frigörelsen
Luis Abascal har hållit fast vid ungdomstidens humanistiska grundvärderingar, men han ville ändå frigöra sig från vissa ideologiska "spöken", som ofta har hindrat honom i flexibelt och konstruktivt tänkande. Han medger att han har haft stor nytta av marxismens analytiska metod (tes, syntes och antites), men han erkänner villigt att den dogmatiska ideologin samtidigt begränsat honom. Därför har han ett framgångsrecept till svenska kommunalpolitiker, som också bär på ideologiska bördor;
- För att Kista Matchning ska lyckas i större skala, måste ni göra er av med ett antal "spöken" eller "ryggsäckar". Marx som sitter på vänsteraxeln, Luther på högeraxeln och Jantelagen som är stämplad i era pannor!
Ett sådant resonemang tilltalar naturligtvis Stockholms finansborgarråd Carl Cederschiöld (m). När Abascal kände på sig att han gjort sitt i Kista och ville vidare, var det Cederschiöld som insåg vad Stockholm höll på att gå miste om, nämligen Abascals styrka i utvecklingsfrågor. Därför utnämndes han till Stockholms utvecklingsdirektör.
- Jag är igångsättare och inte förvaltare. Och som utvecklingsdirektör får jag i första hand ta ansvar för norra Stockholm, Järvafälten och Kista, för att sedan fortsätta med resten av Stockholms stad. I min nya roll slipper jag all personalvård. I stället kan jag koncentrera mig på att driva utvecklingsprojekt på ett kreativt sätt!
Fördjupning
Det handlar bland annat om kompetensutbyggnad, fördjupning av samarbete mellan näringsliv och offentlig sektor samt utveckling och etablering av universitetens och högskolornas filialer på förorter, som kan ansluta sig till Kunskapskorridoren Stockholm-Arlanda-Uppsala.
Det första Luis Abascal gjorde i sin nya befattning var såklart att gå utanför ramarna. Han har börjat utveckla Stockholms södra del. Nu ska Sydväxt komplettera Nordväxt! Södertörn och Kista har nämligen mycket gemensamt - i varje fall när det gäller etnisk rikedom.
- Jag fick med en gång fyra universitet att hoppa på framtidståget. Karolinska Institutet, Kungliga Musikhögskolan, KTH och Novums biomedicin. Syftet är att skapa en ny Science Park och ett kluster av humanteknologiska företag. Och Södertörns humanistiskt inriktade högskola kan locka till sig de senare. Alla enheter ska ligga nära varandra och ha fortlöpande utbyte av erfarenheter. Vi är ute efter gränsöverskridarna.
Luis Abascal anser att det är i förorterna som framtiden ligger. Nästan hälften av alla Stockholms barn bor där. Och för att Sverige skulle kunna behålla ställningen som ett teknologiskt föregångsland är samhällets viktigaste uppgift att inspirera de unga att studera och att vilja bli entreprenörer!
- Vi måste lära oss att sätta värde på den enorma sprängkraft, som finns hos flyktingar och invandrare. De har ofta en stark pionjäranda och en vilja att visa vad de går för. Precis så var fallet med Karl-Oskar och Kristina i Vilhelm Mobergs bok Utvandrarna.
Förstärkning
Cederschiöld (m) och Abascal är överens när det gäller att ta egna initiativ och vara igångsättare, men de delar absolut inte varandras åsikter i allting. När det gäller näringslivet som allsmäktig problemlösare står de en bra bit från varandra.
Luis Abascal formulerade redan på ett tidigt stadium en vision för framtidens Stockholm. Han vill se ett näringsliv, som tänker mindre kortsiktigt. Därför behöver de privata företagen förstärkning av den offentliga sektorn, som är beredd att satsa på långsiktiga idéer och att vidta åtgärder, som utöver profit även har ³hjärtat² med.
- Men näringslivet klarar, som sagt, inte uppgiften ensam. Det krävs ett väl fungerande utbildningssystem för att åstadkomma en hållbar tillväxt. Ett system som kan tillvarata den uppväxande generationens ambitioner och möjligheter. Och till det behövs självklart även kultur, säger Luis Abascal.
- I Kista har människorna länge levt på konstens och kulturens svältgräns. Ja, samhället var andligen på väg att dö. Men nu har trenden vänt. Mycket tack vare Kungliga Musikhögskolans etablering i Kista. Och flera högskolor är på väg...
Trumfkort
Abascal behärskar nämligen konsten att jaga högvilt. Hur gick det förresten till när KTH flyttade ut med sin IT-satsning till Kista, undrar många? Luis Abascal ler åt minnet:
- Tekniska Högskolan blev övertalad av vårt "korridorerbjudande" utan konkreta pengar! Jag beskrev Kistas läge med "bara 20 minuter till Arlanda, 10 minuter till Bromma och promenadavstånd till hela IT-industrin". Detta argument var mitt enda trumfkort, men det slog Landstingets alla materiella ess. Landstinget erbjöd nämligen KTH 200 miljoner kronor och 200 000 kvadratmeter mark för att flytta till Södertörn.
- Ett fint erbjudande, sade jag, men då hamnar ni på ett isolerat fält - en åker, som är långtifrån den nya världens pulserande centrum.
Och KTH:s rektor Anders Flodström skrattade och köpte resonemanget. Abascals vision vann över pengarna!
Även Ljungberggruppen inom byggbranschen blev besegrad av Abascals vision om Kista som framtidens världsmagnet. Gruppen började bygga Kistas två första skyskrapor utan vare sig gummistövlar eller paraply!
Under denna process hann Luis Abascal och hans samarbetspartners med en viktig studieresa till Florens och Bologna för att hämta inspiriation till projektet "Kista - det nya Florens". Men Luis har inte bara satsat på chefer, utan även på skolväsendet och vårdsektorn och har gett dem utbildningsbidrag för att göra studieresor utomlands - i benchlearningssyfte. För att hämta inspiration och nya idéer. Även detta är ett uttryck för den enorma tron på människan, långt bortom Jantelagen.
Glokal
Luis Abascal är ett levande bevis på vad vi kallar en "glokal" personlighet. Han agerar lokalt, men ser på världen med globala ögon. Vi låter hans fotbollsintresse åskådliggöra hans starka förankring i Sverige och världen; en äkta "Bajen"-anhängare med djup kärlek till sitt gamla Uruguays VM-lag och samtidigt en trogen Chelsea-supporter hemma på TV-soffan. "Urus" Gustavo Poyet spelade ju tidigare för London-klubben...
Han behärskar konsten att ³ta seden dit man kommer² och bidrar aktivt till att Sverige håller på att få en mer nyanserad syn på korsbefruktningen mellan IT- teknik och humanistisk kultur. Ofta talar han hellre svenska än spanska. Något som kanske hans andra äktenskap med en svenska bidragit till?
Hur som helst, Abascal går i bräschen för den stimulerande arbetsmiljön, de lärande utbildningsinstituten och den inspirerande kulturen.
John Naisbitts tes "High tech demands high touch" är något, som man börjar förknippa även med Luis Abascal.
Gabriella M. Tolsén
Redaktör och researcher i kunskapsnätverket Kreaprenör®