Känslan från Design & Arkitektur

- Vi talar ofta om vad vi kan göra med teknik, men alltför sällan vad tekniken gör med oss, skriver Peter Drucker i sin bok "The new realities" från 1989.

Vilken roll spelar t ex design och arkitektur för våra upplevelser? Och hur påverkas vår hälsa - både den mentala och den fysiska - av t ex arkitektoniska upplevelser? Design såsom arkitektur måste innehålla någon form av variation och överraskningsmoment - annars blir vi uttråkade. Samtidigt måste det finnas en balans, eftersom för stora och fel sorts överraskningar resulterar i tappat intresse.

Gombrich behandlar framförallt de egenskaper, som vi uppfattar med vår syn, dvs färg och form. Det är också lätt att överföra hans tankegångar till att inkludera också våra övriga sinnen såsom hörsel, lukt, doft, smak etc.

Upplevelser handlar nämligen ytterst om sinnenas förbättring, förstärkning, fördjupning, förlängning och förfining, något som vår Modell-N har tagit fasta på med sin minimerings- och maximeringsaxel på vilken olika människors - individers - olika positioner kan definieras. Därmed blir modellen en mätare på tillväxtpotentialen i Upplevelsesamhället. Läs mera om Modell-N (CrossSensor).



En viktig utgångspunkt för Ernst Gombrichs resonemang är att visuell perception inte är ett passivt registrerande av synintryck utan en aktiv (!) process. Forskaren Alan Dilani från Forskningscentrum Design och Hälsa har valt "Ocean Dome" som exempel, en havsstrandmiljö inomhus i Japan. Detta synintryck manar oss till aktivitet; att resa till Ocean Dome eller till Mallorca! Eller, vilket Dilani propagerar för, en "Upplevelsekatedral" i Stockholms södra förorter, i vilken han vill att vi ska kunna arbeta och koppla av med havsbad under lunchen eller efter arbetet!! Och må bättre!!! För att åstadkomma vad som sägs i Vingresors reklam:"Känslan sitter kvar länge". Jämför detta med LeoNardo da Vincis uttalande för 500 år sedan:"All vår kunskap kommer ur vad vi känner."

Minneskartan och helheten

Vi människor har nämligen ett medfött sinne för ordning - a sense of order. Vi är utrustade med en kognitiv karta, som gör att den visuella perceptionen fungerar efter vissa principer. En sådan princip är exempelvis att vi tenderar att uppfatta gul sand, blått hav och solljus som upplyftande, medan vi uppfattar grått väder och färglös betong som nedslående.

Vid sidan av detta påstående påverkas vi av faktorer som förtrogenhet och personlig smak. Hårdrock i en harmonisk havsmiljö upplevs t ex som kaotisk av många äldre, som inte är uppvuxna i rockkulturen.

Observera att upplevelsen är en helhet (!) som är större än summan av dess delar. Upplevelsen är resultatet av hur olika delar integrerar med varandra och går därför inte - i motsats till mekaniken - att reducera och att analysera utifrån sina olika beståndsdelar. Häri ligger den stora skillnaden mellan det gamla Industrisamhällets synsätt och Upplevelsesamhället. "Ocean Dome" kan inte analyseras utifrån sand och vatten. Inte heller kan datorn med Internet och bredband analyseras utifrån "nollor" och "ettor".

Totalupplevelsen ersätter helt enkelt analys med perception. Och perception underkänner den mekaniska och industriella världssynen. I stället öppnar perceptionen dörrarna till det biologiska (!) universum, som kommer att dominera vår framtid.

Upplevelser och globalisering

I allt högre grad försöker upplevelsen balansera det begreppsmässiga och det perceptuella. Till exempel den dynamiska bristen på jämvikt i den nya pluralismen och den komplicerade transnationella ekonomin, där "välutbildade" ersätter fysiska arbetare. Fenomen, som kräver lika mycket perception som analys.

Vi måste helt enkelt lära oss att både se och tänka. Och inte bara tänka!

Märk väl, det går inte att säga att röd färg påverkar oss si, medan en rund cirkel påverkar oss så. Den röda färgen i kombination med en rund form skapar en sorts upplevelse, medan röd färg i kombination med en fyrkantig form skapar en helt annan. En stor röd cirkel ger ett annat intryck än en liten osv.

Det innebär också att designers eller en arkitekt enkom genom att laborera med olika former och färger har en oändlig massa möjligheter att påverka våra upplevelser. Här finns inga enkla regler att följa utan designers eller arkitekters skicklighet ligger i att de intuitivt söker sig fram till den "bästa lösningen", dvs den "bästa balansen mellan ordning och kaos".

I det nya upplevelseprojektet i Stockholm gäller det "den bästa lösningen" mellan Skärholmens betongordning och "Upplevelsekatedralens" kaos.

Vilken design och arkitektur man väljer för "Upplevelsekatedralen", som Dilani propagerar för, blir alltså avgörande för i vilken utsträckning vi kommer att uppleva den nya miljön positivt eller negativt - oavsett byggnadens seriösa innehåll och verksamhet. Succén startar med vårt synintryck.

Svenskt Näringsliv och våra fem sinnen

Arkitekturen är dessutom exempel på en konstform, där upplevelsen också kan ge en tidsdimension. Renässansstäderna Florens och Venedig lockar fortfarande lika mycket i våra dagar. Dessa städers välgörande arkitektur kommer att överleva alla dagens webbsidor.



I anknytning till detta vill jag framhålla vikten av fysiska artefakten och sinnliga dimensioner. "Shopping på nätet" kanske aldrig blir lika upplevelserik som "the real thing" eftersom "nätshoppingen" saknar fysiska stimuli som dofter, smak och andra taktila (känslorotade) egenskaper. Ännu, kanske är bäst att tillägga, eftersom vi inte vet vad den nya informationstekniken gör med oss och vår perception.

Summa summarum: Jag rekommenderar alltför IT-präglade personer att ta större hänsyn till upplevelsens villkor. Ni måste bli medvetna om att elektroniken - hittills - mest appellerar till våra ögon och till våra öron och inte till våra övriga sinnen. Den fysiska miljön skapar i motsats upplevelser för alla våra fem sinnen plus "vårt sjätte sinne" (=hjärnan).

Övergången från ett mekaniskt till ett biologiskt paradigm - från ett Industri- till ett Upplevelsesamhälle - kommer att kräva en ny filosofisk syntes. Och i denna syntes blir termer som "upplevelseindustri" och "mötesindustri" motsägelsefulla - för att inte säga skrattretande.

Det kan hända att ordet industri fortfarande väcker respekt i breda kretsar. Men inte länge till. Industriförbundet och Arbetsgivareföreningen har redan bildat en ny gemensam enhet under namnet Svenskt Näringsliv. Man har förstått att upplevelser har mycket lite med industri att göra. Den arbetsintensiva, fysiska och industriella insatsen är numera ofta blott 5-10 procent av en upplevelse, som till exempel den i en musikal av Benny Andersson och Björn Ulveaus. Resten är laddad med kunskap, konstnärligt skapande och marknadsföring.

Magiska tomrum

Naturligtvis är jag medveten om att i ingenjörernas Sverige upplevelser - perception, intuition och konst - fortfarande ofta betraktas som något ganska ovetenskapligt och "oseriöst". De hänförs till "de subtila sakerna i livet". Det var också därför som Edsbyverken m fl svenska fabrikanter missade att göra något av det monumentala "tomrum" som Sverige länge "ägde" inom skidsporten och som t ex manifesterades av varumärkena Vasaloppet och Ingemar Stenmark. Istället har andra, globala aktörer som Fischer, Rossignol och Salomon m fl insett att "skidåkning" inte behöver vara "industriellt svettande och slitande i spåret" utan lika mycket kan bli till "livsstilspräglade upplevelser".

Visst får vi i våra skolor lära oss att "uppskatta konst" som estetisk njutning. Men vi får inte lära oss att uppfatta konst som den stränga och krävande disciplin den är för konstnären.

Därför talar vi om "upplevelseindustri" - trots att industrisamhället är dött. Lika dött som jordbrukssamhället. Risken ligger i att fortsätta att fostra lydiga statister, när morgondagens samhälle efterlyser kreatörer, och missa att göra många av marknadens tomrum magiska.

Imi Markos
Chefredaktör i kunskapsnätverket Kreaprenör®