Tillgänglighet är uppfinningarnas nya moder!
Handikappade visar vägen för integration & tillväxt. 1999 fick Kulturrådet i uppdrag att öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionshinder. Tack vare den nya nationella handlingsplanen steg anslaget från 2 miljoner till 9,5 miljoner kronor per år. Christina Herder på Kulturrådet är den som driver tillgänglighetsfrågorna. Hon menar att en så stor ökning av ekonomiska medel för med sig ett mycket mer långsiktigt arbetssätt.
Meningen med den ökade tillgängligheten är att all offentlig kultur ska kunna användas av alla. Det är också utgångspunkten för FN:s standardregler från 1993.
Oändligt användningsområde
Tillgängligheten är ett stort begrepp och handlar inte bara om att en teater har ramp eller inte. Tillgänglighet är också hjälpmedel som gör det möjligt för funktionshindrade att delta aktivt i kulturlivet. Som att blinda ges möjlighet till syntolkning på teater. Du får då en liten apparat bakom örat, och någon i teknikerrummet kan berätta det du inte ser. (Apparaten kan även bli ett utmärkt hjälpmedel för idrottstränare, som nu kan ge råd till sina adepter på ute på planen eller på banan... Användningsområdet är oändligt!)
Christina Herder nämner ett lyckat exempel som Kulturrådet drivit fram, där döva och hörselskadade nu kan gå på teater och förstå vad som sägs på scenen.
- Efter förfrågningar från handikappförbunden DHB (De hörselskadades språkstöd för barn och ungdomar) och HRF (Hörselskadades Riksförbund) uppfann vi i samarbete med ett teknikföretag en liten trådlös display med två textrader som textar teaterpjäser. Efter ett långt insäljningsarbete ”tände” Stadsteaterns tekniske chef Jacob Tigersköld på idén och blev delaktig i projektet. Christina fortsätter:
- Den trådlösa displayen kan du ha i knät varsomhelst i teatersalongen, vilket innebär en stor frihet för den hörselskadade, som nu slipper att bli förvisad till en bänkrad längst fram.
Stadsteatern har köpt in 50 displayer som finns tillgängliga till utvalda föreställningar och responsen från en utvald testgrupp har blivit mycket positiv. Nu gäller det för Kulturrådet att få resten av landets teatrar att göra sitt för de dövas rätt till teater.
Berikar utländska turisters upplevelser i Sverige
Men det verkligt intressanta är, att innovationer av det här slaget ofta kan få fler användningsområden än man från början räknat med. Både textningen och teleslingorna fungerar lika bra för personer utan funktionshinder. T.ex. när man har utländska gästspel på besök. Och inte nog med det, även utländska turister – framförallt engelsktalande - kan nu njuta av svenska talpjäser på originalspråket! Regisserade av de svenska kultsymbolerna Bergman eller Norén.
Kulturrådets egen rapport ”Funktionshindrades tillgång till kultur” ligger till grund för tillgänglighetsarbetet. Där finns det tydliga riktlinjer för hur Kulturrådet ska arbeta vidare för att ro i land sitt uppdrag. Förutom att stödja olika projekt med pengar, så driver de - som ni hört exempel på - också medvetet eget arbete.
Unik personalutbildning
Vad är det då som stoppar tillgängligheten?
- Fördomar, omedvetenhet och otillräcklig kunskap hos personalen på kulturinstitutionerna är några stora stoppklossar. Därför har jag i nära samarbete med teatergruppen ”Pocket Teater och Utbildning” tagit fram en personalutbildning, som just handlar om att bemöta människor med olika funktionshinder. Den har nu visats på alla länsbibliotek i landet och för framtiden planerar vi flera liknande projekt, säger Christina Herder.
Men tillgänglighetshindren börjar redan vid kulturinstitutionernas entréer. Christina:
- Min absoluta uppfattning är att alla ska kunna gå in genom samma ingång till museer, teatrar och bibliotek och dit har vi inte nått än. Vi tittar även på ramper och dörröppnare för att sedan börja jobba på insidan av byggnaderna, med för höga montrar, felplacerade och med för svåra texter, otillgänglig information och orienteringstavlor, oläsbara webbplatser om du är blind, lokaler utan ledstråk och om det går att ta sig fram som rullstolsburen m.m.
Arkitekter och designers har bollen
Man har tagit arkitekter till hjälp, som i nära samarbete med designer och representanter för handikapporganisationer kommer fram till vad som bör göras. Så länge man förbättrar det befintliga istället för att bygga om helt, blir det inte så kostsamt som man från institutionerna ofta tror.
En annan del av tillgängligheten handlar om de funktionshindrades rätt att aktivt utöva olika former av kultur, exempelvis spela instrument.
- Här finns det en påttaglig brist i de nuvarande kulturskolorna. Tidningen ”Smok” har fått pengar från oss till en förstudie, för att ta reda på hur det ser ut när det gällande detta i hela landet.
Kulturrådet reagerar även på initiativ utifrån, från personer och grupper som inte enbart vill ta emot kulturella uttryck på ett passivt sätt, utan har egna idéer, men som saknar medel.
- En teatergrupp bestående av handikappade i Hudiksvall har fått medel för att med teaterns hjälp berätta om funktionshinder i sju andra kommuner och dess skolor.
Man kan söka medel för maximalt tre års projekt, men ansökningarna har redan nu blivit så många att Kulturrådet tvingas säga nej.
- Tyvärr. För det är ju dags att producera en MASSA kultur som ALLA kan ta del av. Det är en demokratifråga. Och man borde inte få använda offentliga medel som utestänger så många som det hittills har varit.
Glöm inte att det finns nästan en miljon hörselskadade i Sverige!
Med det framför ögonen satsar Christina Herder och Kulturrådet hårt på att om sju år uppfylla kraven från den nationella handlingsplanen. Den talar om full delaktighet och tillgänglighet till det magiska året 2010.
Gabriella M Tolsén
Redaktör & Research Kreaprenör®