Kreaprenörskap i Efficient Business Club den 6 december 2001
Luis Abascal, portalfigur bakom Kistaundret, var en av deltagarna i en mycket kompetent expertpanel på Effi-klubbens höstmöte i Stockholm. Deltagarna var bjudna för att utvärdera hur långt kunskapsnätverket Kreaprenör® kommit med att introducera en ny humanteknologisk modell. Luis ses här framför konstnären Staffan Tolséns nygjorda porträtt av honom själv. Det är Staffan tillsammans med hustrun, den forskande journalisten Gabiella M. Tolsén, tillika kvällens värdinna, och journalisten Imi Markos, som genom att "korsbefrukta konsten med forskande journalistik" har initierat idén bakom Kreaprenör. Staffans konst förgyllde f ö hela lokalen. Tillsammans med kvällens värd L.O. Landin och informationsföretaget EBC drivs processen att introducera perceptionsmodellen CrossSensor (tidigare Forum-N) vidare i allt snabbare takt.
Som vanligt började mötet med "mingel" och en för dagen extra kryddstark "Kreaprenör-cocktail" av vilken Sigtunaskolans rektor Rune Svaninger och Nelly Strömberg, Framtidsmänniskan, som synes lät sig väl smaka. I gruppen till vänster återförenas det gamla "gänget" från den "glada hårdvarutiden på IBM" på 1980-talet Mats Ensér, Telespons IT-produktion, Lasse Wessman, Kundskapshuset och Arne Olin Investor in People. Anki Ahrnell tittar på, även hon med ett förflutet på IBM. 
L.O. Landin hälsade de drygt 50 deltagarna välkomna till det 32:a mötet i Effi-klubbens historia. Han inledde med att definiera ett av de centrala begreppen i Modell-N, "det magiska tomrummet". Det gäller för såväl kommuner som företag och institutioner att lära sig att identifiera och fylla "tomrum" som utvecklingen hela tiden skapar. Och skaffa kraft och kunskap för att göra "tomrummen magiska", dvs när det mellan ett känt fenomen och ett annat känt fenomen händer något som gör att 1+1 blir 3 - eller varför inte 11 om man tar hänsyn till alla synergieffekter. 
L.O. fortsatte med att ge några historiska exempel på "tomrum", som vi har "missat". Hur många har t ex förstått vilket tomrum Pehr Henrik Ling, gymnastikens och sjukgymnastikens fader, skapade på 1800-talet. Än idag heter sjukgymnastik "Swedish Massage" i USA och ordet "jogga" är ursprungligen svenskt. Under 1900-talets början växte sig en löpartradition stark i Norden med Nurmi och Hägg, som en följd av detta "tomrum". Vid mitten av 1900-talet var vi främst i världen här i Sverige, när det gällde "motion och hälsa". Men vilka har förstått att fylla "tomrummet" med lönsamma innovationer. Jo Nike och Reebok, som insåg att det var en fråga om att "sälja livsstil" mycket mer än att tillverka "gummistövlar och gymnastikskor". Med det sistnämnda "brukstänkandet" kom man inte lika långt i företag som t ex Tretorn i Helsingborg. "Tomrummet missades", menade L.O. Landin. 
Modell-N tar hänsyn till "Homo Liberalis" alla krav, önskemål och drömmar, hävdade Imi Markos (t.v.) inför den lyssnade expertpanelen med Luis Abascal och Anders Rosén samt Rune Svaninger från Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.
Imi Markos fortsatte med att presentera det andra centrala begreppen i Modell-N, den nya världsmedborgaren, en "uppkäftig glokalist" eller en "Homo Liberalis", pånyttfödd genom Vietnamnkriget på 1970-talet och genom påverkan från IT och TV, en individ, som målmedvetet och i allt snabbare takt kräver att få "leva sin identitet", bli jämställd och få inflytande. Men också en individ med empati, engagemang och passion, som ständigt jagar efter nya upplevelser, vare sig det gäller "husdjurens rätt" eller de utrotningshotade djuren på Borneo.
Sedan blev det dags för projektledaren Ian Plaude, här tillsammans med rektorn Gunilla von Bahr, båda från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, att presentera hur man "fyller tomrum i praktiken". Ian hade redan presenterat sig som kvällens organist på en elektrisk Roland synth i den för gästerna väl förberedda upplevelseshowen.
Ian kallade sin föredragning för "Huset, metoden och människan" och började med att beskriva huset. I "Casa Nova" i Kista korsbefruktar man sedan en tid IT-teknologins "speed management" med Kungliga Musikhögskolans "musikaliska approach" och resultatet håller på att bli en vacker "nutidssymfoni". Redan har detta skapat nya sätt att se på och genomföra lärande. Projektet ska både bidra till unik produktutveckling och skänka frid åt stressade IT-själar. Utbrändhet börjar som bekant kosta miljarder i sjukvårdskostnader.
Ian Plaude fortsatte med att presentera en kanadensisk metod för lärande, som f n också prövas av KMH i Sverige, "Learning through the Arts". I denna process samverkar skolan med lokala konstnärer. Och slutligen presenterade Ian människan, nämligen den projektledare som utbildas på KMH i Stockholm, och som man ofta hittar i näringslivet i andra projekt än musikaliska. Ian tror att det beror på den helhetssyn och pragmatism samt det ensembletänkande och den formmässighet, som KMHs utbildning ger eleverna. KMH har i själva verket redan startat en utbildning för "Kreaprenörer" som N-gruppen eftersträvar, menade Ian Plaude.
Sigtunaskolans rektor Rune Svaninger kom härnäst med att ge ytterligare ett exempel på hur "tomrum kan fyllas". I panelen lyssnar intresserat från vänster Gunilla von Bahr, Nils-Erik Landell, läkare och författare, professor Leif Edvinsson, mannen med det intellektuella kapitalet (läs mer under rubriken personer) och Patrik Engellau, populär samhällsdebattör med Den Nya Välfärden.
Mellan Venedig över Bologna till Florens uppstod under renässansen en "kunskapskorridor" med spännvidd från handel, över ekonomi till konsterna i Florens. Flygplatserna Reading och Heathrow i England har tillsammans med universitetsstäderna Oxford och Cambridge bildat ett motsvarande kraftcentrum.
Från Uppsala med universitet och bioteknik, över Arlanda och via Sigtuna, förbi Infracity i Upplands-Väsby, Kista IT-staden, Frescati universitetsområde och ner till Stockholm med Karolinska, Tekniska Högskolan och Handelshögskolan löper en annan "kunskapskorridor" av oanade mått. Det gäller för oss stockholmare att inse kraften och fylla alla de "tomrum" som mötena i detta kraftcentrum skapar. Och mitt i denna korridor finns alltså Sigtunaskolan, med ambition att vara bäst på sitt område, berättade Rune Svaninger. 
På Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, med traditioner från två av Sveriges ledande internatskolor sedan 1920-talet som slogs samman till en under 1980-talet, arbetar sedan den tiden just en musiklärare Anders Rosén, som nu har blivit ansvarig för ett projekt som kallas "new approaches to teaching".
För 50 år sedan fanns det bara ett par stordatorer i hela världen. En i USA och en i Sverige faktiskt. Och idag säljs det 75.000 datorer om dagen och världen förändras i rasande fart. Men skolan har inte förändrats mycket, menar Anders Rosén. Det är ofta samma pedagogik som tillämpas. Men på Sigtunaskolan har man som sagt ambition att bli norra Europas bästa gymnasium. Därför har man börjat hjälpa sina lärare att utvärdera undervisningen och sina egna metoder med hjälp av eleverna. I ett unikt program, som Anders har byggt upp från grunden med metodböcker m m, får lärarna bedöms sig själva och sedan jämföra sina egna bedömningar med "kundernas" uppfattning, d v s elevernas. Naturligtvis har det tagit tid att få lärarna att acceptera att bli betygsatta av sina elever. Men det har varit en mycket nyttig process, betonade Anders Rosén, som tycker att Modell-N kan användas för att ge perspektiv på hans egna metoder. 
Jag har suttit och lyssnat ett tag, sade Patrik Engellau, först ut med att kommentera i från expertpanelen. Och jag har förstått att det är någonting som har hänt. Och jag tror dessutom att jag vet vad det är som har hänt.
- Det är synen på människan som har förändrats. Den gamle industrikapitalisten brydde sig inte om våra hjärnor. Den nye "humankapitalisten" bryr sig om skallarna också - kanske mest av ren snålhet - raljerade Patrik.
- Han har ju betalt även för huvudet och då vill han också ha nytta av det. Resultatet har blivit att människor uppskattas och som ett resultat av det har de börjat ställa krav.
Patrik bekräftade att "Homo Liberalis", som kräver sina rättigheter, blir allt vanligare. Men vem inser att rättigheter också kräver skyldigheter. Därför har Patrik börjat en utredning om skyldigheter. Alla är välkomna att skicka in förslag till Patrik, vilka skyldigheter vi anser att man bör kräva av "Homo Liberalis" i dagens upplevelsesamhälle. 
- För drygt ett år sedan, berättade rektorn vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Gunilla von Bahr, blev jag uppringd av dåvarande stadsdelsdirektören i Kista Luis Abascal, när jag satt och höll på med tråkigt budgetarbete. Och efter bara några minuter i telefon fick "jag slänga alla mina gamla fördomar om stadsdelsdirektörer överbord". Gunilla bekräftade i ett personligt och uppskattat anförande hur samarbetet med Luis Abascal och med näringslivet ute i Kista har inneburit stora synergieffekter och att samarbetet nu kommer att fortsätta med nya projekt. Lär mer om projektet "Casa Nova" här under rubriken Företeelser.
Luis Abascal, som har sitt ursprung i Uruguay, blev en gång utnämnd till stadsdelsdirektör i Kista av dåvarande finansborgarrådet Mats Hulth. Det har visat sig inte vara något dåligt val. Luis Abascal är nämligen mannen bakom framgången med Kista som IT-stad.
- När jag kom till Kista var arbetslösheten hög och integrationsproblematiken uppenbar med många arbetslösa invandrare. Men jag såg detta som en möjlighet. Istället för att fortsätta att bara dela ut socialbidrag, så inrättade jag en "bank mot arbetslöshet" ur vilken företagen kunde få pengar förutsatt att de anställde arbetslösa lokalt. Efter hand satte företagen igång att anställa unga "datanördar" som "datasupport" och efter provanställning fick de ofta jobb osv. Och så har det fortsatt, berättar Luis. Idag är arbetslösheten i Kista i stort obefintlig.
Men nu gäller det att gå vidare. När Luis i våras gick upp till det nuvarande finansborgarrådet Carl Cederschiöld för att säga upp sig med motiveringen "jag är en igångsättare", så erbjöds han istället posten som utvecklingsdirektör i Stockholms stad. Och som ett resultat av detta börjar nu projektet "Sydväxt", som är en förlängning av "kunskapskorridoren" ända ner till Södertörns Gymnasium över Huddinge universitetssjukhus och handelscentrumet Kungens Kurva. Det ska gå ett snabbtåg hela vägen och binda ihop korridoren, menar Luis. Och överallt kommer det att uppstå möten som ger synergieffekter. Och i söder öppnar ett nytt kunskapscentrum, som ska kanalisera all den energi som finns i södra Stockholm med 160 nationaliteter representerade. Om Kista är TI (Telekom och Internet) i TIME, så kommer Sydväxt att karaktäriseras av ME (Media och Entertainment). Och målet är givetvis att Stockholm ska bli TIME-huvudstaden i världen. Alla förutsättningar finns för detta, menar Luis, bara vi svenskar får bort Luther från högra axeln och Marx ifrån den vänstra och tvättar bort stämpeln "Jante" i pannan.
Och det är bråttom, sade professor Leif Edvinsson, om vi ska "dra nytta av försprånget i kunskapskorridoren". Om vi inte snabbar på, blir vi omkörda. Det nya som sker har just börjat och de närmaste 40 åren kommer mycket mera att hända än vad som hänt under hela 1900-talet, menar Leif. Och i Sverige finns bara 1,5 promille av världens samlade hjärnverk, för att använda industrisamhällets vokabulär. Och som en replik på Luis Abascal så menar Leif, att nu är det "Jante 2.0" som gäller: Kan hon så kan jag.
Samfundsentreprenörskap är ett nytt intressant begrepp som börjat användas i Norge, fortsatte Leif. Det pekar på ett fält för samverkan mellan samhälle och näringsliv. Sverige ligger f n bra till i den globala kunskapsligan. Bara Schweiz ligger före. Utmaningen är nu att få turbo på denna topposition av det intellektuella kapitalet. Och Modell-N borde kunna vara en användbar modell för samfundsentreprenörer.
- Olja exploaterar man mellan öronen, menade Leif. Det finns 3 människotyper, anser han. Dessa är "Rule Takers", "Rule Makers" och "Rule Breakers". Det behövs fler entreprenörer, som den sista gruppen kallas i näringslivet numera. I den offentliga sektorn betraktas de tyvärr alltför ofta som "kriminella", eftersom de vågar bryta gamla inkörda regler, avslutade Leif Edvinsson sin uppmaning till oss alla att bli "kriminella", bli en "Rule Breaker". 
En fantastisk kväll sammanfattades sedan av psykiatrikern, men framförallt författaren, Nils-Erik Landell, på sitt oefterhärmliga sätt. Han har skrivit mycket om vår kultur, och utifrån ett miljöperspektiv. Och han kallas ofta för nutidens "Linné". Ingen kan så mycket om Carl von Linné som Nils-Erik.
Leonardo da Vinci är som bekant det förra millenniets mest kända personlighet. Men att svensken Linné kommer mycket högt upp på listan tänker väldigt få svenskar på. Linné som varumärke är ett "tomrum", som vi borde kunna ta mycket bättre vara på. Och Nils-Erik tog oss med på en resa genom Stockholms natur tillsammans med Linné. Och på vägen delade han på Efficient Business Clubs vägnar ut lämpliga böcker ur sin produktion till kvällens kvalificerade panel. Luis Abascal påmindes t ex i den bok, som han fick, om vilken gammal natur som finns i och ikring det Kista, ovanpå vilket han har varit med om att skapa den nya IT-metropolen.
- Och att det gamla receptet brännvin fungerar mot det mesta, blev vi påminda om av nutidens Linné, läkaren Nils-Erik Landell.
Varför ler hon, Mona Lisa?
Kvällen avslutades med att L.O Landin besjöng sin nya passion, Leonardo da Vincis "Mona Lisa", ackompanjerad av Ian Plaude. Han gjorde det med en egen text på den melodi med samma namn, som Nat King Cole en gång gjorde världsberömd:
Mona Lisa, Mona Lisa, Mona Lisa !
Du blev Leonardos kändaste projekt
Trots att han var visast utav alla visa,
blev Du ändå kändast utav allt han kläckt
Och framför Dig har miljontals människor fängslats
av Ditt leende så outgrundligt känt
Är det oro, är det vånda eller ängslan?
I mimiken -
eller i tekniken
Nej jag tror att Du nog ändå visste nånstans,
att utan Dig så blev det ingen renässans.