Kyrkan i Framtiden
I 10 år har Roland Johansson varit projektledare för kyrkans idé- och fackdagar ”Kyrkan i Framtiden” på Sollentunamässan. Sista gången i Sollentuna blev 2-4 april 2003, eftersom Sollentunamässan ska upphöra. Roland har hjälpt till att få många besökare och utställare att träffas. Men han lyckas dessutom varje gång få ihop ett stort antal föredragshållare i de mest skilda ämnen med bäring på kyrkans yttre och inre arbete, kompetensutveckling, musik, konst och kultur. Roland Johansson är en verklig nydanare i Svenska kyrkan. Han är också ledare för en ny växande grupp inom kyrkan, nämligen POSK – politiskt obundna i Svenska kyrkan. Och om hur Svenska kyrkan ska kunna nå fram till den nya TV- och IT-präglade generationen handlade ett av seminarierna. Det leddes av L.O. Landin, marknads- och dialogkonsult i EBC Information och förtroendevald i Svenska kyrkan i Hägersten, och Imi Markos, kreativ journalist och kunskapsnomad. De båda har tagit fram en ny modell för Upplevelsesamhället, Kreaprenörskap, som de på detta sätt ville prova också på kyrkan. 
Mässgeneralen Roland Johansson till vänster lägger upp planer med L.O. Landin.
Vilken roll får kyrkan (eller vill kyrkan ha) i Upplevelsesamhället?
Med rubriken ”Korståg förenar arabstaterna” från Svenska Kyrkans Tidning inledde L.O. Landin detta annorlunda seminarium. De judisk/kristna värderingarna står i hög grad i centrum i dag när kriget rasar,där en gång historiens vagga stod, menade L.O. Men han var samtidigt noga med att påpeka att han och Imi inte gav sig ut för att vara experter i religiösa frågor. Han erinrade publiken om historien om honom som just kommit upp till himlen och skulle hålla en introduktionsföreläsning om mirakel. Denne hade förberett ett föredrag om hur han en gång som av ett under hade räddat sig från en stor översvämning. Och när han visade föredraget för Sankte Per, så berömde denne vad han skrivit, men påminde honom samtidigt om att Noak skulle sitta i publiken.
De grekiska samhällsidealen, de romerska lagarna och den judisk/kristna tron är de tre grundpelare på vilka de västerländska samhällena är byggda. Därför borde kyrkan spela en ännu viktigare roll i dagens samhälle än vad den gör, nu när behovet av vägledning och stöd i värdegrundande frågor är större än kanske någonsin förut. 
En stor publik från hela landet av i huvudsak befattningshavare i Svenska kyrkan - präster, informatörer och diakoner - tog till sig av råden om hur de bättre kan nå ut med sina budskap och sin mission i Upplevelsesamhället.
Det genomgående temat i seminariet var "konsten att träffa tidsandan" och hur tekniken hela tiden förändrar förutsättningarna och därmed människor och deras föreställningar och begrepp. Och för att visa hur skickligt den kristna kyrkan har lyckats med konsten "att surfa på tidsandan" under de gångna 2000 åren inleddes seminariet med en historisk återblick.
- Det har i alla tider funnits Medelhav, påstår L.O. Landin. När Jesus från Nasaret levde hette detta hav just Medelhavet. Nu heter det Internet. Då kom imperialisterna från Rom. Idag kommer de från Washington. Men mönstren går igen. Därför gäller det att lära av historien för att kunna upptäcka samband och se sammanhang i vår egen tid om man ska lyckas med konsten "att träffa tidsandan".
- Och vi har utvecklat en modell för det, som vi tror skulle kunna tillämpas med framgång också inom Svenska kyrkan. Perceptionsmodellen CrossSensor är inspirerad av renässansmänniskan LeoNardo da Vinci. Han levde i en orolig tid som påminner om vår egen. När han föddes 1452 ansågs jorden vara platt. Alla samtidsmodeller byggde på det. När han dog 1519 hade man upptäckt att jorden var rund. Många fortsatte dock med gamla modeller. Ett av de gamla uttrycken hänger faktiskt med än idag. Vi säger fortfarande "solen går upp" trots att de flesta av oss numera vet att så inte är fallet.
L.O.Landin framför en symbol på väggen av det framväxande N:et gjord av Sollentuna-konstnären Staffan Tolsén. På podiet framför syns lika symboliskt dekoratören Lars Flodins ljusbärare.
Teknik som påverkar oss
Vi talar oftast om vad vi kan göra med tekniken, men alltför sällan om vad tekniken gör med oss, fortsätter Imi Markos. När romarna för mer än 2000 år sedan kom till Judéen vid östra Medelhavet fann de bland öknens beduinstammar en fruktsam jordbrukarbygd och en kultur lika högtstående som deras egen. Med plogens hjälp hade det judiska folket byggt ett samhälle , som var mycket rikare än vad de kringflackande beduinstammarna hade lyckats skapa. Historiskt var Homo Sapiens under 100 000 år ett jägarfolk, där stammen var identitetsskapande. När jordbrukartraditionen tog över blev istället familjen identitetsgrundande. Och det var i detta samhälle som judarna hade fångat tidsandan med sin enda gud (monoteism), en identitets- och värdegrundande gud, i motsats till grekernas och romarnas många och nyckfulla gudar, som härstammar från tidigare traditioner, där varje naturföreteelse hade sitt gudaväsen. Och Jesus kom att bli en mycket tidsanpassad missionär för denna trosuppfattning. Och efter honom följde Petrus och Paulus, den senare en skriftlärd farisé, som efterhand dock insåg behovet att anpassa språk och traditioner till tidsandan och blev en av de mest framträdande företrädarna för den nya kristendomen. Hade judarnas övriga fariséer inte varit så snabba med att fördöma Jesus, hade vi idag kanske haft 1,5 miljarder människor med judendomen som trosuppfattning, menar Imi.
Imi Markos, som är av ungerskt ursprung med en judisk mamma och kristen pappa, har kanske just av denna personliga anledning blivit intresserad att studera den europeiska värdegrundande traditionen. Läs några av hans spännande artiklar om humanism, kunskap och innovation genom att klicka på rubrikerna uppe till vänster.
De nordeuropeiska kyrkorna framgångsrika i industrisamhällets konkurrensmodeller
Den amerikanske professorn Ingleharts utredningar visar hur enormt framgångsrika de nordeuropeiska kyrkorna har varit från renässansen på 1500-talet och fram till våra dagar. Den lutherska reformationen innebar att kyrkan i Rom fick konkurrens om kunskapsmonopolet kring de värdegrundande frågorna. Länder vars värdegrund bygger på Luthers och Kalvins religiösa skolor har blivit de mest framgångsrika i världen räknat i t.ex. medelinkomst per invånare. Mest påtagligt blir detta i USA, där protestantiskt dominerade delstater är "rikare" än katolska. Den enda trosuppfattning som kan konkurrera med den protestantiska i dessa avseenden är den konfucianska i Japan.
Enligt Imi Markos beror det på att de ideal som hyllades av Luther och Kalvin, nämligen att man inte skulle kunna köpa sig till evigt liv utan måste arbeta i sitt anletes svett för att uppnå "den högsta tillvaron" har passat perfekt i det rationellt uppbyggda industrisamhället. Under seminariet visades sedan hur den första globaliseringen genom den vidgade sjöfarten ledde till att länder som England och Nederländerna blev världsledande, eftersom man bäst lyckades med att träffa tidsandan först på sjöfartens område och därefter med industrisamhällets innovationer. Jordens befolkning, som hade dubblats från 250 till 500 miljoner människor på 1750 år, växer från år 1750 till i dag från 0,5 till 6,5 miljarder på alltså endast 250 år.
Den svenska historien är inte mindre intressant i dessa avseenden. Den store samhällsbyggaren Gustav Vasa, som L.O. Landin vill beteckna som "den förste socialdemokraten", lyckades som enda samhälle i världen med att inordna kyrkan i staten. Först nu, 500 år senare och i den tidsanda som nu börjar råda, har två av hans institutioner, Byggnadsstyrelsen och just Svenska kyrkan, "privatiserats". 
Till vänster ses en av åhörarna, den stridbare och debattsugne f.d. prästen i Oscars Församling Ulf Zandrén, samtala i pausen med L.O.Landin.
Det behövs en ny modell
Vilka är de avgörande tekniker, som påverkar oss människor i dag, frågar L.O. Landin. Och hur anpassar vi oss till tidsandan.
Det tog 50 år efter det att den första ångmaskinen kom till, innan man kunde börja se effekterna av denna banbrytande innovation vid mitten av 1700-talet. För drygt 50 år sedan började den nya TV-tekniken att kommersialiseras och strax därefter upptäcktes transistorn, försteget till mikrodatorn.
Dessa banbrytande innovationer i vår tid har gjort att vi nu har en förändrad Homo Sapiens, anser duon Landin/Markos. Men fortfarande talar alltför många om vad vi kan göra med den nya informationstekniken och det är alltför få som förstår att hitta tidsandan och som inser hur den nya tekniken har förändrat människor.
- Därför lever vi just nu i ett samhälle som ”går i stå” därför att det är bra på att ta hand om fysiska skador, men mycket sämre på att ta hand om de nya psykiska skadorna. Den moderna människan behöver inte mera vård utan mera värdegrund. "Marknaden" ligger alltså vidöppen för en aktiv "Kyrka i Framtiden". Men om Svenska kyrkan har förmåga att anta denna utmaning återstår fortfarande att se.
Vad den nya tekniken gör med oss är att vi blir självständigare och kunnigare. Vi kräver att bli behandlade som individer. Det är den gamla tidens stamsamhälle som återkommer, men nu i form av nya relationsgemenskaper, som bara kan uppstå som en följd av den förbättrade kommunikationen. L.O. gav ett påtagligt exempel på vad tekniken gör med oss: Homosexuella nazister mot kärnkraft.
Det går inte längre att bortse ifrån att kvinnor blir allt mer jämställda. Aktuella exempel från närngslivet visar detta. Homosexuella kan inte längre betraktas som onormala, döva människor inte är sjuka o.s.v. Detta är bara några exempel på effekter av en förbättrad informationsteknik. Istället gäller det att skaffa sig nya modeller med egenskaper som gör dem lämpliga att fånga tidsandan. Seminariet avslutades med en beskrivning av preceptionsverktyget CrossSensor och hur L.O. Landins företag EBC har tillämpat ett nytt synsätt, kreaprenörskap, när det har byggt kundskapande nätverk med hjälp av dialog. På EBC:s hemsida hittar du mer information om Dialog.
- Hur många konfirmationspräster och församlingar har e-post och SMS kontakt med sina nuvarande och tidigare konfirmander, frågade L.O. Landin avslutningsvis.